Loppisfynd
Tekoppar med tillhörande fat, Erikshjälpen 50 kr.
Tekannan hittade jag otroligt nog på Stegen i Hulstfred, 35 kr.
Jag fick ett smärre ryck och köpte tavlor, totalsumman blev ca 85 kr.
Tekopparna och kannan på plats.
Underbar dag!
Betty Lou got a new pair of... singlar!
Bracey Everett - Lovers curse
Daryl Britt - Lover lover
Här skall spisas, det vill jag lova!
Att ligga steget efter, så att säga
Av någon anledning landade jag nyss på hotgossip.se. Besöket blev dock kortvarigt då jag, efter att ha sett bilden här nedan, kände att de inte riktigt "höll måttet".
Inte för att jag är den som kan något om barn och deras utveckling, men detta känns onekligen som "old news".
Inte för att jag är den som kan något om barn och deras utveckling, men detta känns onekligen som "old news".
Källan till rikedom
Igår kväll hade vi en spelning i Hultsfred hos en sorts hemlig förening, kallad WF. När vi anlände hade vi inte den blekaste aning om vad det för sorts förening eller varför vi ens var där för att spela. Det hör ju liksom inte till vanligheten att vi gör sådanana spelningar där det heter att vi är där för att "underhålla".
Vi fick det hur som helst förklarat för oss vid förrätten att det inte är vem som helst som får gå med i föreningen och att ingen utomstående får veta vad som försiggår mellan de fyra vävtapetserade väggarna. Det kändes onekligen mystiskt och lite spännande att få sitta där och äta lax tillsammans med en skara riktigt hemliga människor.
Det jag egentligen vill komma till är att jag igår kväll fick tydlig bekräftelse på det gamla talesättet som lyder: "det är inte de stora inkomsterna utan de små utgifterna som gör dig rik". Det är för övrigt något jag anammat och kör stenhårt på, i brist på de stora inkomsterna.
I bilen på väg till spelningen förklarade vår gitarrist Seth att föreningen inte bara är en samling hemliga människor, det är också en samling rika människor. Någon säker källa till påståendet finns inte men en av männen hade faktiskt en mustasch enligt bilden här nedan, vilket lätt acossieras med feta cash.
Hur som helst. Väl framme vid lokalen börjar vi packa ur våra instrument och utrustning. Vi är en aning sena, gästerna hade redan börjat strömma in. En dam i tjusig kappa hoppar av sin cykel och parkerar den i cykelstället. Hon är på väg att låsa cykeln och det är just då i den stunden det gamla talesättet blir bekräftat som aldrig förr - cykelnyckeln fiskar hon upp ur en sliten tygkasse från ICA. Där har vi det! Källan till rikedom!
Istället för att slösa pengar på onödiga småsaker, som i detta fall plastkassar, har hon gjort en investering för livet i denna tygkasse. Tygkassen är alltså inte bara ett sätt att frakta livsmedel utan också en källa till det goda livet. Tack vare den kan man cykla omkring i en tjusig kappa och frotteras med fint sällskap på fest med trerättersmiddag!
Vi fick det hur som helst förklarat för oss vid förrätten att det inte är vem som helst som får gå med i föreningen och att ingen utomstående får veta vad som försiggår mellan de fyra vävtapetserade väggarna. Det kändes onekligen mystiskt och lite spännande att få sitta där och äta lax tillsammans med en skara riktigt hemliga människor.
Det jag egentligen vill komma till är att jag igår kväll fick tydlig bekräftelse på det gamla talesättet som lyder: "det är inte de stora inkomsterna utan de små utgifterna som gör dig rik". Det är för övrigt något jag anammat och kör stenhårt på, i brist på de stora inkomsterna.
I bilen på väg till spelningen förklarade vår gitarrist Seth att föreningen inte bara är en samling hemliga människor, det är också en samling rika människor. Någon säker källa till påståendet finns inte men en av männen hade faktiskt en mustasch enligt bilden här nedan, vilket lätt acossieras med feta cash.
Hur som helst. Väl framme vid lokalen börjar vi packa ur våra instrument och utrustning. Vi är en aning sena, gästerna hade redan börjat strömma in. En dam i tjusig kappa hoppar av sin cykel och parkerar den i cykelstället. Hon är på väg att låsa cykeln och det är just då i den stunden det gamla talesättet blir bekräftat som aldrig förr - cykelnyckeln fiskar hon upp ur en sliten tygkasse från ICA. Där har vi det! Källan till rikedom!
Istället för att slösa pengar på onödiga småsaker, som i detta fall plastkassar, har hon gjort en investering för livet i denna tygkasse. Tygkassen är alltså inte bara ett sätt att frakta livsmedel utan också en källa till det goda livet. Tack vare den kan man cykla omkring i en tjusig kappa och frotteras med fint sällskap på fest med trerättersmiddag!
Det här med hemmablindhet...
En skruv som legat på diskbänken i en vecka.
Varje gång jag torkar av bänken lyfter jag helt enkelt på skruven och lägger sedan tillbaka den på samma plats samtidigt som jag funderar över var fan den egentligen hör hemma.
I bakgrunden skymtar en trasig glasburk som ännu bara stått ett par dagar men som förmodligen blir kvar en stund till.
Christers hög med plektrum.
Vår radiogrammofon pryds av en liten hög på fem plektrum. De har legat där, ostörda och orörda, i flera månader nu. I likhet med skruven på diskbänken lyfts dessa ett par sekunder någon gång i veckan då det är dags att dammas.
Till en början hade jag seriösa funderingar på att lägga dessa på ett mycket bättre ställe då det störde mig fruktansvärt mycket att behöva samla ihop dem och lyfta på dem vid dammning. Nu har det övergått i acceptans, eller åtminstone någon form av förträngning.
Ett trasigt handtag.
Det här tar nog priset. I säkert ett halvår har vi saknat handtag på en av våra kökslådor. Det är egentligen inte svårare än att ringa alternativt gå till Hultsfred bostäder ABs kontor, säga åt dem att laga, öppna dörren där de kommer.
Varför?
Christers syn på självständighet i ett förhållande
Visst blir man en aning irriterad till en början med det rinner av mig lika fort då det, till tonerna av vad som skulle kunna vara en änglakör, går upp för mig att jag förmodligen aldrig behöver oroa mig för parmiddagar eller matchande joggingdressar.
