SWEET NOTHIN'S

Mitt största orosmoment just nu är finanskrisen, jag ältar och ältar, dramatiserar och överreagerar. Jag har blivit småbesatt av ämnet och har kommit på mig själv med att låta varje konversation jag har - ytlig eller innerlig spelar ingen roll - obemärkt glida in på ekonomikrisen. Ju mer jag tänker på världsekonomin desto större blir problemet i mitt huvud. Igår slogs jag av en hemsk tanke - tänk om detta är mänsklighetens undergång!
      
Tänk dig en värld där största delen av mänskligheten förlorat sina jobb. Man blir tvungen att sälja av allt man äger. Fabriker står ödelagda, människor har inte längre råd att bo kvar i sina hem, vi flyr ut och bor på gatorna. Man går bärsärkargång, rånar butiker, bryter sig in hos rika människor. Städer är sönderslagna och härbärgerna överfulla. Man bränner ner byggnader i protest och skriker ut sin klagan i natten. Sjukdomar och epidemier härjar fritt.
          Folket har gripits av panik och handlar bortom allt förnuft.  Det råder totalt kaos. Lagar och regler existerar inte längre - allt handlar om att överleva.
           När maten sedan tar slut börjar vi i ren desperation att äta av varandra - det spelar inte någon roll om det är den sura kassörskan på Konsum eller din allra bästa vän...
           
Johannes skrattar nedlåtande och högst opedagogiskt åt mina farhågor. Vi får se om du tycker det är lika roligt när mardrömmen besannats och du ligger i ett gatuhörn hungrig och sjuk och Karin, din egen syster, är på väg att sätta tänderna i ditt ben...

Själv tänkte jag börja redan ikväll med att lägga upp en överlevnadsplan.